Draken och lejonet – Sveriges förbindelser med Kina genom tiderna

Applåderna verkade aldrig ta slut, när Ingemar Ottosson, biträdande professor i historia vid Högskolan i Kristianstad och Lunds universitet, avslutat föreläsningsserien om Kinas historia.

– ”När Kina vaknar, kommer Europa att darra”, sade kejsar Napoleon en gång, berättade Ingemar Ottosson. Nu har Napoleon fått rätt. Kinas ekonomi är världens största.

Sedan 1614 har Sverige förbindelser med Kina. Först via Nederländska Ostindiska Kompaniet, som startat 1602 för att bland annat importera kryddor. Många svenska unga män fick arbete ombord på fartygen.

Nils Martin Kiöping var en av de första svenskarna i Kina. Han skrev en reseskildring från ett besök i Taiwan 1655.

Sverige-Kinaförbindelsernas guldålder var 1700-talet, när Ostindiska kompaniet startade i Göteborg 1713. Från Göteborg till Kanton företogs 129 resor till 1813, då företaget upphörde.

Porslin och siden fördes hem till Sverige. Två märkesmän i Göteborg, Sahlgren och Chalmers, tjänade stora pengar på Kinahandeln. Det möjliggjorde donationer till både ett sjukhus och en teknisk högskola.

Kina var på modet. Kung Adolf Fredrik byggde ett slott till sin hustru och döpte det till Kina slott. Carl von Linné beordrade sin lärjunge Pehr Osbeck att resa till Kina och hämta hem en teplanta.

Förbindelserna mellan länderna har fortsatt in i vår tid. Många namn förknippas med Kina, exempelvis upptäcktsresanden Sven Hedin, språkvetaren Bernhard Karlgren och missionären August Larson, mer känd som ”hertig Larson av Mongoliet”.

I dag är flera svenska storföretag etablerade i Kina, till exempel Alfa Laval, Tetra Pak, Ericsson och Ikea.

Föreläsningen avslutades med att en av PUV:s medlemmar Tore Johansson, visade upp sig i en praktfull sidenkaftan, inköpt i Kina för 100 dollar.

Text och bild: ROLF WENANDER