Det duktiga biet och den farliga fästingen – och en del därutöver

Tobias Ivarsson, biolog från Hagtorpet i Ormesberga, är konsult och informerar om naturen. Hans intressen är småkryp, blommor, svampar och fåglar.

Tobias höll ett mycket intressant och engagerande föredrag om våra småkryp i naturen. Vi lever på småkrypens planet, och 80% av våra djurarter är leddjur, dvs ”skelettet” omger kroppen – det ligger m.a.o utanpå.

Föredraget kompletterades med själv(väl)tagna fotografier.

15% av biomassan på vår jord består av myror och består av omkring 14 000 arter. Merparten lever i tropikerna. De lever i välorganiserade kolonier som kan omfatta flera miljoner individer. Individerna delas in i sterila honor, ”arbetare”, ”soldater”, fertila hanar som kallas ”drönare” och fertila honor ”drottningar”. Myror utgör den största populationen av alla landdjur.

Lägg dig på knä i naturen, så kommer snart småkrypen fram. De festa av oss förknippar tyvärr insekterna med något farligt. Visst (visar en bild på geting) getingen är det farligaste djuret vi har i Sverige. Den har en giftgadd som, till skillnad mot biet, kan användas upprepade gånger. I Sverige dör i genomsnitt två personer per år av getingstick. Vid saftkonsumtion utomhus håller sig gärna getingar framme för att få sig en slurk av den söta vätskan. Man bör då inte vifta med armarna i akt och mening att försöka schasa bort desamma, utan sitta stilla med knäppta händer.

Getingdrottningens larver utvecklas vanligtvis till arbetare, vilka hjälper till att bygga på och underhålla boet och skaffa mat till larver och drottningen. Arbetarna kommer från befruktade ägg, men får för lite näring för att utvecklas till drottningar. Framåt hösten tillåts dock några ägg bli drottningar, som tillsammans med drönare (hannar) svärmar och parar sig. Efter svärmningen dör den ursprungliga drottningen. De nya drottningarna letar sen upp övervintringsplatser.

Smålands landskapsinsekt bålgetingen är tämligen ”snäll” och sticker inte gärna.

Hos gaddsteklarna har honans äggläggningsrör ombildats till en gadd. Denna används för försvar och för att döda eller bedöva byten.

Solitära bin har ingen anledning att sticka, och guldstekeln är parasit på andra steklar. Rödmyror har gadd.

Spindlar kan bitas, men är inte ”farliga” i Sverige.

Ekoxen kan bitas i försvar.

I Sverige finns drygt 40 arter stickmyggor. Utomlands kan man bli smittad av malaria, men inte i Sverige. Här kan vi möjligtvis bli smittade av ockelbosjukan, även kallad orienterarsjukan. De irriterande knotten är ca 1 mm stora.

Bromsar är blodsugande insekter, som anfaller bl.a. kor, hästar och människor. Det är honan som suger blod, som hon behöver för att utveckla sina ägg.

Älgflugan är en blodsugande parasit som främst lever på älg, kronhjort och rådjur. Den landar på sitt värddjur och bryter av vingarna för att leva på värddjuret resten av livet (dvs älgflugans). Den kryper in i pälsen och suger blod.

Fästingar är ett stort problem för många. Var femte svensk vågar inte gå ut i skogen pga rädsla för fästingar. De kan nämligen sprida sjukdomar som borrelia och TBE. Risken för att få TBE efter fästingbett är liten och ungefär en av 150 får borrelia. Fästingen måste sitta ett tag för att borreliabakterierna ska överföras, minst i 24 timmar. Tar man bort fästingen inom ett dygn är det låg risk för att smittas. Däremot överförs TBE-viruset omedelbart via fästingens saliv. Ca 200 smittas per år av TBE. Fästingar finns utefter kusterna och in längs älvarna. Det är ovanligt med TBE längre norrut, men viruset har påträffats ända upp till finska gränsen. Fästingen är släkt med kvalster.

Noshornsbaggen är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige. De är brunglänsade och ca 25-43 mm långa. Hanen har ett horn-liknande utskott på huvudet.

Recept på noshornsbagge

Finn ca 25 fullstora larver av noshornsbagge. Dessa 5-7 cm långa larver påträffas i drivbänkar i växthus ibland. Skär upp och plocka ut tarmen. Stek i riktigt smör ett par minuter. Ätes med fingrarna som entré-rätt. Delikat!

Nattfjärilar är ofarliga, så lär barnen att inte vara rädda för dom. Till skillnad från dagfjärilar är de oftast hårigare och grövre. Nattfjärilar kan se i nästan fullt mörker och flyger på natten för att sedan sova på dagen. Man kan locka fram dem på natten med en vit duk och en stark lampa.

Bladlöss blir vanligen cirka 2 till 3 millimeter stora och lever av att suga näring ur växter. De är gravida redan när de föds. Blomflugans larver äter bladlöss.

Mätarlarver. Mätarnas larver sträcker fram kroppen, böjer den uppåt i en båge och flyttar bakbenen fram. Förflyttningmetoden har gett fjärilarna dess namn, eftersom de ser ut att mäta sig fram. Många arter sträcker stelt ut sig från sin värdväxt, då de hotas för att likna en kvist.

Spindlarna på vår planet äter mer insekter, än vi människor äter kött.

Parasitsteklarna spelar en viktig roll i naturen genom att hålla nere populationen av andra insekter, och de används för biologisk bekämpning av skadeinsekter. Larverna äter upp insekter inifrån. De är artknutna. I Sverige finns 6-7000 arter.

Silkeslarven lever av mullbärsträdets blad. Silkeskokongerna är ungefär 4 cm långa och silkestråden kan bli 1 km lång.

Många insekter är specialiserade på olika växter och en del arter gynnas eller är beroende av skogsbränder exempelvisbarrträdslöparebrun barkbock , tallbock och sotsvart praktbagge. Den senare kan sniffa sig till en skogsbrand på mils avstånd och lägger sina ägg på brända granar. Brandsvampbaggen är en brandberoende skalbagge som idag bara återfinns på Gotland efter att redan under 1800-talet ha dött ut på fastlandet. Orsaken till att den fortfarande finns på Gotland antas vara den unika skötseln av ängen, då ris och grenar traditionsenligt bränns på våren.

Skogsbränder är en del av naturens gång.

Nattfjärilar söker sig till ljus. Varför vet man inte riktigt. De pejlar efter månen. Kanske vill de komma till en glänta i skogen?

Honungsbiet är en social gaddstekel, som är en mycket viktig pollinerare. Andra pollinerare är vildbin (300 arter), fjärilar, blomflugor (400 arter) och vissa skalbaggar.

Arbetsbina samlar honung till bidrottningens larver. Nektar är en söt vätska som produceras i många blommor för att attrahera insekter för att dessa ska pollinera (befrukta) blomman. (Fråga) Tar inte nektarn slut? Jovisst, men det gäller att vara morgonpigg …

Sälgen hör till de arter som blommar mycket tidigt och ”på bar kvist” och dess protein– och energirika pollen och nektar är viktiga för nykläckta humlor och bin. Utan sälg skulle många insekter ha svårt att överleva de första vårveckorna.

Dyngbaggar lever i spillning av bl.a. kor och de har stor betydelse för nedbrytningen av organiska ämnen i naturen.

Det vore tyst på våren, om inte småkrypen vore. Fågelsången uteblev, eftersom fåglarna svulte ihjäl. Grodorna, som också äter insekter, skulle inte kväka längre, eftersom det inte funnes några grodor, som kunde kväka.

Vi ska ha en mångfald av växter runt omkring oss, eftersom flera insekter är specialiserade. Därför är det en fördel att slå ängarna med lie.

Eken gillas av många insekter och ihåliga träd är viktiga för den biologiska mångfalden. De utgör livsmiljö för många sällsynta och hotade arter av fåglar, fladdermöss, insekter, mossor, lavar och svampar.

Av våra omkring 2500 myggarter (30 000 i världen) är 49 stickmyggor.

I Växjö finns det lyckade exemplet med Biparadiset i Bokhultet, där en gammal körplan har förvandlas till ett eldorado för insekter.

Författaren och förläsaren vid litteraturbordet efter föreläsningen, då all litteratur var försåld.

Text: CHRISTER NILSSON

Bild: TOBIAS IVARSSON och BWS