Anna Maria Blennow

I den inledande föreläsningen i serien GRÖNT ÄR SKÖNT talade arkitekt Anna Maria Blennow från Lunds tekniska högskola för en stor publik utifrån sin uppskattade bok ”Europas Trädgårdar- från antiken till nutiden”. Kursvärden Britt Segerberg menade t.o.m. att detta är den mest grundliga och brett överblickande trädgårdshistoria som har givits ut i Sverige.
Föreläsaren genomförde konststycket att på korta två timmar förmedla ett intryck av de väsentliga dragen i hela den europeiska trädgårdskonstens historia och koppla samman med de olika tidernas såväl religiösa som filosofiska och politiska idéer, samt vilka uttryck detta fått i vårt land.
Trädgårdskonsten är en flyktig konstart, en trädgård försvinner på några år om den inte vårdas. För att kunna föreställa sig hur trädgårdarna såg ut måste spår i terrängen efter den europeiska trädgårdskonstens gryning som murar, kanaler och plattor därför kompletteras med vad man kan finna i konst och litteratur.

GREKLAND
Anna Maria tog oss först med till Kreta på minoisk tid (1800 f.v.t.). I palatset i Knossos visar fresker vackra blommor (rosor), men i övrigt finns inga bevis för att det fanns trädgårdar där. I Odyssén beskrivs dock många trädgårdar. Grekland var på den här tiden helt lövskogstäckt. I skogarna fanns överallt altare och kultplatser för naturväsen. En del av dessa växte till kända religiösa centra som Delfi och Olympia. I palaestran, som var en av kolonner omgiven öppen fyrkantig plats (peristyl) tränade de manliga idrottsmännen.
Aristoteles betonar det sinnliga, att man först måste uppleva med sinnena innan man kan lagra i minnet och bygga teori. Han var Alexanders lärare, och Alexander den store samlade under sina fälttåg mängder av växter som skickades till föreståndaren för Athens botaniska trädgård, Theofrastos, som beskrev dem. Denne skrev att rosor från Lykien (nuvarande Libyen) hade den finaste doften. I det äldsta Grekland hade man ansett man det vara hybris att ha flotta privata trädgårdar. Men från och med hellenismen (300 f.v.t.) struntade man i denna regel. Praktfulla villor byggdes, där rummen vette mot innergård, peristyl med kolonner, och trädgårdsanläggningar.

ROMARRIKET
Romarna tog över den grekiska trädgårdskonsten. Anläggningarnas religiösa innebörd försvann, och kvar var de arkitektoniska formerna. I Pompeiji kan vi se atrium (innergården) med peristylen som trädgård och med målningar på de omgivande väggarna. I en bakre anläggning planterades träd, allt exakt regelbundet. I de romerska villorna på landet anlades promenadslingor i landskapet och utsikten var viktig att utnyttja. I och med det västromerska rikets undergång under folkvandringstiden (från 400 v.t.) försvann dess trädgårdskultur.

DET ARABISKA SPANIEN
Från slutet av 600-talet blomstrade det muslimska väldet och den muslimska högkulturen spreds. I Cordoba fanns Europas första universitet. Moskeernas gårdar påverkade trädgårdsidealet med regelbundna trädplanteringar och bevattningsrännor, vilka även användes som konstnärligt tema vid utformningen av trädgårdarna, som vill illustrera

Koranens paradisskildring. Mycket vatten, frodig växtlighet, avgränsade och lugna trädgårdsrum. Nya grödor användes, bomull och sockerrör, jasmin och hibiskus. Mycket finns nedskrivet sedan 900-talet. Alhambra finns kvar för oss att besöka.

KLOSTREN
Klosterträdgårdarna står för en ny trädgårdskultur i Västeuropa. Mycket av idealen hämtades från muslimernas traktater, där även många antika grekiska skrifter bevarats. I klostergården ska finnas två symboler: en källa och ett städsegrönt träd: cypress, symboler för livet och evigheten. Klostret skulle vara självförsörjande. Odling och boskap behövdes för klostrets folk, för de sjuka som sökte sig till klostret och för pilgrimerna. Benediktinerorden (grundad 529) hade trädgårdsskötseln inskriven i klosterreglerna. Man gjorde redan då den förnämliga örtlikören. Munkarna lärde sig leva gott och njöt av läckerheter från trädgårdarna. Trädgårdarna hade olika avdelningar: ”Herbularius” för medicinal- och kryddväxter, ”Hortus” för nyttoväxter, ”Viridarium” samt ”Herbarium”, abbotens regelbundna trädgård.
Rosor och liljor och gärna en madonnastaty Jesusbarn skulle symbolisera kärleken och Jesu uppståndelse.
Cistercienserorden (bildad 1098) hade ännu tydligare trädgårdsföreskrifter i klosterreglerna. Man spred kunskap och arbetade som missionärer. Alvastra och Nydala, (grundade 1143) var de första svenska klostren. Alvastra hade tidigt en stor trädgård med korsmönster, som fanns tidigare i Indien och Persien. Andra var Roma och Varnhem. En lund att flanera i hörde till. Bernard av Clairvaux beskriver lundens läkeverkan. Hur många sjukhus idag har en trädgård? undrade Anna Maria.
Birgittinerorden, med moderkloster i Vadstena startade 1370. Här finns blomsterängen och den inhägnade fruktträdgården, som vi uppfattar som det mest svenska. Örtagård och rosengård är mer orientaliska influenser. Man vistades utomhus och umgicks där.

RENÄSSANSEN
Italien, Florens, härskarfamiljen Medici. En ny människotyp skulle utveckla de möjligheter man fått av Gud. Givna förmågor från skapelsen kräver ordning och företagsamhet. Vitruvius proportionslära lär att en välskapt människa skrivs in i kvadrat o cirkel (passaren i naveln.) Det finns många kända trädgårdar runt Florens, bland annat präglade av regelbundna gångar, skapade under eller inspirerade av Medici-periden (1450-1550). Till Caparolavillan norr om Rom skapades avgränsade och välordnade trädgårdsrum med samspel med omgivande natur och utblickar mot landskapet.

Fransmännen krigade i Italien och tog med sig trädgårdskonsten och trädgårdsmästarna hem till Loiredalen. Lövgångar och spaljépaviljonger. Även grönsakslanden ordnades i regelbundna mönster.

I Sverige skapades trädgårdar vid Vasaslotten, bland andra Läckö slott, som visserligen blev ombyggt under barocken, men trädgården är renässans och rekonstruerad. Man arbetade med jordförbättring, kalkning, gödsling. Formklippt buxbom var typiskt.

BAROCKEN
Versailles med sina stora linjer är främsta exemplet. Mycket vatten, stelt klippt buxbom och idegran. Allt skulle vara uttryck för centralmakten, alla linjer utgick från Ludvigs sovrum och fortsatte oändligt ut i landskapet. De stela barockträdgårdarna var tänkta som stora festrum, helst fyllda av festklädda människor. Den s.k. broderiparterren är typisk, med plantering som ett broderi. Mönsterböcker skrevs. ”Le jardin du plaisir” gavs ut 1651 av André Mollét, son till Tuileriernas trädgårdsmästare. Han togs till Sverige av drottning Kristina, och kom här på att man också kan formklippa gran som i Sandemars park nära Dalarö.

Drottningholm skapades av Nikodemus Tessin d.y., engagerad av Karl X Gustavs änka, Hedvig Eleonora. Här finns bl.a. förenklade broderiparterrer och lindalleer längs mittgången. Mälaren utgör fonden.

1700-tal, ROMANTIKEN
Den engelska parken skapade siktlinjer ut i landskapet och gränsen mot omgivande betesmark suddades ut. Skulpturer, vattenytor, grottor och ruinfragment mm. skulle ge olika associationer. Stourhead i Wiltshire (sydvästra England) med ett stort Apollotempel är det bästa exemplet, berättade Anna Maria. Fredrik Magnus Piper for dit, mätte upp och ritade av. Romantiska parker i Sverige finns i flera bruksmiljöer, t.ex. Forsmark med sin romantiska park bakom herrgården. Med tempel, små sjöar, lövskogen. Piper utvecklade i slutet av 1700- talet Drottningholmsparken med en romantisk del.

1800-tal. STADSPARKERNA
Med industrialismen uppmärksammade man, med start i England, behovet av stadsparker och gröna lungor. I många europeiska städer anlades parker på de nedlagda befästningarna, t.ex. Ringstrasse i Wien. I Lund anlades stadsparken på stadsvallsrester liksom i Göteborg, Landskrona m.fl. städer. I Malmö skapades en sekvens av parkrum, Kungsparken, Slottsparken, Pildammsparken.

Arts and Craftsrörelsen i England var en reaktion mot industrialismens massproducerade stilimitationer, exponerade på världsutställningarna (den första i Chrystal Palace 1851). Tillbaka till det gedigna hantverket med medeltida rötter. Samma skulle gälla för trädgårdarna. Störst inflytande fick Gertrude Jekyll, som propagerade för trädgård med engelska växter. Hon skapade en egen trädgård i Munstead och skildrade den med fotografier i böckerna ”Wood and Garden” 1899 och ”House and garden”1900. Hon betonade det konstnärliga i trädgårdsskapandet och att detta var en intellektuell syssla. Färgscheman, t ex enbart blå blommor plus lite gult. Hus och trädgård skulle hänga ihop. Dammens roll i trädgården. Jekyll betydde mycket för den engelska trädgårdskulturen. En annan känd trädgård är Sissinghurst (sydöstra England), som skapades 1930 av Vita Sackville West och hennes man i en förfallen slottsmiljö. Olika trädgårdsrum skapades med blommor i vallgravar, häckar, färgställning (t.ex. i förhållande till solnedgången, vita syns då bättre o bättre, t.ex. vit rallarros).

Arts & Craftsrörelsens trädgårdsideal :
* Rumslighet! Hus och trädgård är en enhet. Allt kan ses inifrån och trädgården blir en del av husets rum.
* Gör trädgården väl avskild. Inget uppvisningsstycke, utan en behaglig och ombonad plats. * Använd regionala material.
* Skapa en spännande och upplevelserik miljö med färger och bladformer.

DEN MODERNA UTVECKLINGEN I DANMARK OCH SKÅNE
Gudmund Nyeland Brandt var Danska Konstakademins Arkitekturskolas första lektor i Trädgårdskonst (1900-talet) och inspirerad av Arts & Crafts. Han koncentrerade sig på växtmaterialets kvaliteter och den grund som den historiska kunskapen ger. Två olika motiv är viktiga för trädgårdens utformning, det arkitektoniska eller landskapet. Dessa bör ej blandas, även om båda kan finnas i samma trädgård. Motiv från landskapet kan hämtas till trädgården: stenmur, bro, lund osv. Privat – häck, mur. Hans trädgård i Gentofte är numera park och kan besökas.

Carl Theodor Sörensen var en vida berömd, stilbildande dansk landskapsarkitekt. Han arbetade med bostadsgårdarna i det sociala bostadsbyggandet och blev känd för sina idéer om bygglekplatser, ”Skrammellekplatser”.

Svensken Sven-Ingvar Andersson (som nyligen gått bort) var professor i trädgårdskonst vid Kungliga Danska Konstakademin. Ett av hans större projekt i Sverige är restaureringen av brunnsparken i Ronneby. Observera där i skogen ”Doftträdgården” och ”Kinesiska trädgården”. I hans bostad i Södra Sandby finns bl.a. formklippta buskar som stora hönor.

Per Friberg, professor i trädgårdskonst på Alnarp, var både arkitekt och landskapsarkitekt. Ett känt verk är hans sommarhus i Ljunghusen, byggt försiktigt på plintar i tallskog. Han ansåg att trädgården ska förändras ständigt, vilket han genomförde vid bostaden i Bjärred.

Maryhill i Lund är en känd privatträdgård (skapad av trädgårdsskribenten Lotte Möllers föräldrar). Höga häckar, sand, ”vild” del. Övergång från gång till buskar genom örter med olika form.
Ulla Molin, har varit mycket viktig för svenska trädgårdar. Hon var utbildad trädgårdsarkitekt och arbetade länge på egnahemsrörelsens tidning ”Hem i Sverige”, där hon propagerade för att inredning, trädgård och hus hänger ihop. Hon flyttade 1978 till Höganäs. Här skapade hon på en mager och ”hopplös” tomt en trädgård med marktäckande växter, kattfot, lavendel, malört, beskriven i boken ”Leva med trädgård” (1992), med teckningar av Lisa Bauer. ”Växterna är solisterna i trädgården”, säger Molin. Med skjutdörrar skapade hon nära kontakt mellan inne och ute. Hon var före sin tid och propagerade för att alla ska ha hus med trädgård, Ulla Molin har haft oerhörd påverkan på dagens trädgårdsarkitekter och trädgårdsskribenter. (Se även Anna Maria Blennows bok om Ulla Molin (1998).

Publiken var mycket belåten med Anna Maria Blennows rappa framställning, som fläktade behagligt med historiens vingslag och gav väldigt mycket mersmak och lust att repetera och öka kunskaperna med hjälp av uppslagsverk och trädgårdslitteratur.
Ett smolk i bägaren var dock att alla fina diabilder visades på en liten, tillfällig skärm, ganska svårskådat för de många som satt åt sidorna eller långt ifrån duken.

TEXT: Björn Theorin och Järda Blix