Året var 1789 – Folket hade fått nog – 2016-03-14

PETER DANIELSSON

Hungerkravaller i Paris startade franska revolutionen. Sedan kom Napoleon.

Man kommer inte förbi franska revolutionen. Den har påverkat oss in i våra dagar. Frankrikes kung vid den här tiden, Ludvig XVI, kungen som avsattes och senare avrättades, var inte helt oduglig.

Detta sade historikern Peter Danielsson bland annat, när han talade om årtalet 1789 på PUV. Han gjorde en exposé över hur Frankrike höll på att falla isär, hur det blev missväxt och hur läget till slut tvingade kung Ludvig att sammankalla parlamentet, generalständerna, för första gången på 175 år. Han tog också råd av en schweizare Jacques Necker, som blev hans finansminister. Denne rådde kungen att höja skatterna för att klara landets ansträngda ekonomi, något som kungen dock begrep inte skulle fungera. Det var bara ett av stånden, det tredje, som betalade skatt. Adel och präster var skattebefriade.

Många ville ha ett modernt Frankrike och samlades i bollhuset, där de svor att inte skiljas förrän man antagit en ny författning. Kungen erkände motvilligt den nya författningen, där man inrättade en konstitutionell monarki av brittisk modell.

– Det här kunde blivit något bra, sade Peter Danielsson. Men det bröt ut oroligheter i Paris och en stor grupp fick för sig att storma Bastiljen, en fästning, närmast att jämföra med en fast paviljong för sinnessjuka. Man behövde egentligen inte storma den, eftersom dess befäl gav upp direkt, men i den franska traditionen kallas händelsen för stormning och den skedde den 14 juli 1789, och är sedan dess Frankrikes nationaldag.

Kungafamiljen gjorde sedan, med hjälp av den svenske officeren och greven Axel von Fersen, ett försök att fly från Frankrike, men upptäcktes i Varennes, när de hunnit ett stycke på väg. Gustav III hade också planer på att försöka stoppa revolutionen, dock utan att sätta någon idé i verket. I Sverige såg han till att förekomma eventuella upprorstendenser genom att bland annat ge bönderna utökad äganderätt till den svenska jorden.

Peter Danielsson konstaterade att franska revolutionen egentligen var fler revolutioner och det finns många sätt att räkna när den tog slut. En del menar att den tog slut med det så kallade skräckväldet, då flera tusen personer föll offer för giljotinen, andra att den tog slut när den korsikanske officeren Napoleon Bonaparte tog makten i den så kallade Brumairekuppen, i november 1799, medan andra menar att revolutionen tog slut 1815 när Napoleon slutligen besegrades i slaget vid Waterloo.

Text: ROLF WENANDER
Bild: BWS
Tidsaxel: PETER DANIELSSONLITTERATURTIPS:
Bell, David Avrom (2007). The First Total War: Napoleon’s Europe and the birth of warfare as we know it. New York: Houghton Mifflin Harcourt. sidan. 51. ISBN 0-618-34965-0. ”The French Revolution, which began in 1789 and led to the total war of 1792–1815….
Franska revolutionen, David L. Dowd ; till svenska av Alf Sagnér, Allhem, 1966. Serie: Caravel-serien
Magnusson, Thomas (2004). Europa i världen ca 1700-1900: revolution och nationalism (2. uppl.). Stockholm: Liber. Libris 9337643. ISBN 91-47-05223-6
Sandberg, Thorsten (2013) Gustav III:s spioner : historien om när Sverige skulle slå tillbaka franska revolutionen / Thorsten Sandberg [Ny utg.]