Studiebesök, avloppsreningsverket

Sundet – 2017-03-29

SUVs studiebesök på avloppsreningsverket Sundet

Nej, jag kom inte dit i en SUV. Men jag ville ändå veta. Kom i en röd Golf som av Volkswagen hade manipulerats av tillverkaren för att uppfylla miljökraven. Nu är den ändå åtgärdad, men enligt en artikel i Aftonbladet så är det nu en gammal och slö bil. Allt för miljöns skull!

Har du någonsin funderat på vad som händer efter det att du spolat i toaletten? I toaletten finns fint kvalitetsvatten som transporterats ända från Bergasåsen norr om tätorten Lagan. En transport på närmare åtta mil! Men vad händer när du väl spolat och tvättat dina händer? Har du någonsin funderat över det?

Efter spolningen så transporteras avloppsvattnet i ca 50 mil ledningar (i de flesta gatorna) till reningsverket vid Sundet som ursprungligen invigdes 1994. Därefter har det skett en rad kompletterande investeringar för att uppfylla dagens miljökrav.

Det tar cirka 4-6 timmar från det att du spolar, innan avloppet kommer fram till reningsverket, beroende på hur långt från reningsverket som du bor.

75 000 badkar per dygn,

så mycket vatten renas per dygn på reningsverket vid Sundet

Det var en av de frågor som vi fick svar på när ett drygt 40 tal intresserade personer gjorde studiebesök där den 29 mars. Jag hade förväntat mig att gruppen skulle domineras av män, men det var en väldigt jämn könsfördelning.

Verksamheten presenterades av Marie Ljungberg som började mycket pedagogiskt med att lägga ner tre olika papper i glasburkar med vatten och lät dem ligga där under en stund när hon visade en inledande film, som förklarade varför vi måste rena vårt vatten och hur Växjö successivt arbetat med olika vattenreningsåtgärder. Det började med Trummen…

Det inledande pedagogiska exemplet brukar förevisas för barn i årskurs 4 som ofta gör studiebesök på reningsverket. Det ena papperet var en pappershandduk, det andra var hushållspapper och det tredje var toalettpapper. Efter att ha rört om papperen så fick vi se resultatet. Varken pappershandduk eller hushållspapper löses upp i vatten. Toapapperet däremot löses upp! Det visar varför man endast skall använda sig av toapapper i toaletten. Allt annat papper skall kastas på andra ställen.

Vi lyssnade på Marie Ljungberg

  • 6 stegDärefter fick vi en genomgång av reningsprocessens 6 olika steg.

    Det börjar med ett rensgaller – här samlar man upp 60 ton material (bl.a. tandpetare och bomull) som lämnas till förbränning.

    Därefter går vattnet till ett sandfång där tyngre partiklar sjunker till botten. Nästa steg är en kemisk process där man tillsätter olika kemikalier som gör att vissa partiklar sjunker till botten och blir slam. Det fjärde steget är en biologisk process där olika mikroorganismer genom syretillförsel blir aktiva och bryter ner organiska föreningar i vattnet. Därefter återstår två steg i reningsprocessen- en eftersedimentering och slutligen passerar vattnet genom ett sandfilter.

    Biogas och gödning

    Under alla dessa processer bildas ett rötslam som tillsammans med matavfallet rötas i en särskild anläggning under ca 37 grader. Detta blir så småningom biogas som via en 4,5 km lång ledning på sjöbotten går till Hammerdalsvägen där stadsbussarna tankas. Rötslammet används sedan som gödningsmedel på bl.a. Åkermark.

    50 mil

    För att ta hand om avloppet i Växjö finns det ca 50 mil (!). avloppsledningar som måste underhållas.

    Det tar ca i dygn för avloppsvattnet att gå igenom hela reningsprocessen.

    Efter den ”teoretiska genomgången” delades gruppen i två jämnstora grupper, där Peter Klotz svarade för informationen i den ena gruppen. Bilderna från studiebesöket visar den grupp som Marie Ljungberg ledde.

    Vid utgången fick vi slutligen se två flaskor- en på inkommande vatten och en på färdigbehandlat vatten. Där ser man vad ett reningsverk kan göra!

Anläggningen visades

Effekterna av reningsåtgärderna får betydelse i alla de vattendrag (Mörrumsån) som passeras innan vattnet så småningom rinner ut i Blekinge skärgård.

Dessutom fick vi veta att man inte får tvätta bilen på sin garageuppfart eftersom vattnet rinner direkt ner i dagvattenbrunnar som i förlängningen rinner orenat ut i något vattendrag.

Ett intressant och lärorikt studiebesök!

Bild och Text Anders Roselius