Musik – Jan Bruér – 2017-03-20

Svensk jazz under 1900-talet.

Jan Bruér, fil. dr. i jazz

Den svenska jazzens vagga stod i Växjö, hävdade jazzdoktor Jan Bruér när han framträdde inför deltagarna i Senioruniversitetets föreläsningsserie i musik.

Jan Bruér illustrerade detta med att spela upp en inspelning, där Kungliga Kronobergs regemente spelade en ragtimelåt. Inspelningen var gjord på fonografrulle 1899.

Orsaken till att Kronobergarna var så moderna att de spelade ragtime, berodde på att deras dirigent Erik Högberg varit i USA och fascinerats av den nya musiken.

År 1928 bildades den första riktiga jazzorkestern i Sverige, Svenska Paramountorkestern. Jan Bruér presenterade ett exempel på dess musik, en jazzfoxtrot med drag av schottis.

Under 1940-talet kom skivor från USA med äkta New Orleansjazz. Skivbolaget Sonora etablerades och startade en egen orkester, ”Sonora swingers”. Ett känt sångarnamn från den tiden är Sven Arefeldt.

Ett annat namn som skulle komma att tala om sig, debuterade, Alice Babs. Redan som 15-åring, 1939, sjöng hon in en reklamlåt för ett radiomärke: ”Jag har en liten Radiola”.

Den mest kända orkestern från den här tiden är Thore Ehrlings, som bland annat spelade dansmusik på Skansen.

USA lockade svenska musiker över Atlanten och en av dem, klarinettisten Åke Hasselgård, flyttade till USA 1947. Där fick han en alltför kort karriär som anställd hos Benny Goodman. Åke omkom i en bilolycka 1948.

Många amerikanska band turnerade under 50-talet i Sverige. Samtidigt slog svenska musiker igenom vid en jazzfestival i Paris. Där förekom namn som Arne Domnérus, Alice Babs och Putte Wickman. Svenska skivor gavs ut i USA. Ett namn som blev stort i USA var Lars Gullin.

Senare kom den kände jazzmusikern Stan Getz till Sverige och turnerade. Han lärde sig spela ”Ack Värmeland du sköna” i jazzstil och låten döptes om till ” Dear old Stockholm”.

Under 60-talet gjorde pianisten Jan Johansson succé med sin jazziga tolkning av svenska folkvisor: ”Jazz på svenska”. Även han fick en kort karriär på grund av en bilolycka.

Jazzen hade länge varit dansbar, men detta ändrades på 60-talet, då det blev inne att enbart lyssna på musiken. Samtidigt kom rocken och jazzen flyttade till mindre lokaler.

Monica Zetterlund ägnades också några minuter, liksom tidningen som betytt mycket för jazzens fortlevnad i Sverige, den 85 år gamla Orkester-Journalen.

Text och foto: Rolf Wenander