Musik – Kristofer Wåhlander – 2017-05-15

Tjajkovskij – den störste ryssen

Det är märkligt att Pjotr Tjajkovskij orkade skriva all musik med tanke på att varje verk han presenterade, möttes av nedgörande kritik.

Den reflektionen gjorde Kristofer Wåhlander, Barsebäck, när han gästade Senioruniversitetet för att tala om Pjotr Tjajkovskij i föreläsningsserien Musik. Kristofer Wåhlander har varit elev på Konservatoriet i Sankt Petersburg. Han är numera frilansande dirigent och har startat en egen ensemble, Lundalands Filharmoniska orkester.

Pjotr Tjajkovskij, född 1840, skrev musik ända från sina späda barnaår. Vid 14 års ålder komponerade han sitt första verk, en vals. Men hans föräldrar tyckte inte att han skulle ägna sig åt musik.

I stället skickades Tjajkovskij i väg för att studera juridik. Vid 19 års ålder var han klar jurist, men samtidigt hade hans far fallit till föga och lät honom gå vidare med musiken. Han började studera på Musikkonservatoriet i Sankt Petersburg.

När Tjajkovskij hade skrivit sin första symfoni var hans lärare, Anton Rubinstein och Nikolaj Zaremba inte nöjda med resultatet utan föreslog ändringar som han motvilligt gjorde. De var ändå inte nöjda. Då ändrade han tillbaka till ursprunget, utom den första satsen och symfonin uppfördes.

Än värre var det när han presenterade sina Rokokovariationer. En cellist, Alexander Fitzenhagen, skrev om hela verket, för att framhäva cellostämman.

Tjajkovskij fick stå ut med svår kritik. Vid något tillfälle ansåg en kritiker att hans musik inte bara lät illa, den luktade illa också.

Själv var han inte nådig heller när han skrev musikkritik. Han ogillade Brahms och kallade Wagners Nibelungens ring för osannolikt nonsens med vackra detaljer. Däremot var Beethoven hans idol.

Under sina svåraste perioder skrev han den allra vackraste musiken, konsertouvertyren till Romeo och Julia, baletterna Nötknäpparen, Svansjön och Törnrosa.

Under många år fick han ekonomiskt understöd av en kvinna vid namn Nadezjda von Meck. Senare blev han adlad och fick en pension av tsar Alexander III.

När Tjajkovskijs sista symfoni, den sjätte, uruppfördes, uppfattades den som en dödsmässa, att den förebådade hans död.

Nio dagar efter att symfonin uruppförts, den 6 november 1893, dog Pjotr Tjajkovskij, efter att ha druckit kolerasmittat vatten. Det finns flera versioner av hur detta kan ha gått till.

Text: ROLF WENANDER, Bild: BWS