Vad gör musiken med människan? – 2017-04-03

En föreläsare som ovanligtvis själv sjöng

Vad gör musiken med människan?

Den 3 april stod professorn och stressforskaren Töres Theorell från Karolinska institutet i Stockholm för programmet i föreläsningsserien om musik.

Själv god sångare inledde han med två korta sånger, en av Benjamin Britten och en av Claudio Monteverdi, som illustrerade hur harmonierna i musiken kan upplevas som mer eller mindre behagliga och rogivande.

Han övergick sedan till en mer generell, teoretisk modell över hur vårt musikupplevande påverkas både av genetiska faktorer och av våra erfarenheter. Det ”individuella program” som då uppstår styr i sin tur våra reaktioner fysiskt, psykiskt och beteendemässigt.
Hur våra erfarenheter kan färga vår musikupplevelse illustrerades av en historia där en dement finsk kvinna brast ut i gråt när hon fick höra Sibelius´ Finlandia. Orsaken visade sig vara att hon i barndomen, under krigsåren, suttit i sin farfars knä och lyssnat på just den musiken när området där hon bodde besköts av fientliga truppstyrkor.

Att musiken påverkas oss både intellektuellt, emotionellt och rent fysiologiskt visades på flera sätt:

I en studie fick försökspersoner höra olika musikstycken samtidigt som man filmade deras hjärnor med magnetresonans-teknik. Man kunde då se hur olika delar av hjärnan, bland annat hjärnbarken där ”förnuftet” huserar och amygdala som har mer med känslorna att göra, aktiverades.
När de deltagande sedan tillfrågades om vilken musik de var beredda att betala mest för visade det sig vara musik som både var intellektuellt krävande och utlöste starka känslor.

Föreläsaren visade sedan kurvor på sitt eget blodtryck under sångframföranden dels med, dels utan publik. Man kunde då se att det genomsnittliga blodtrycket ökade mer när det fanns publik, men att variationen i blodtryck under framförandet blev mindre.

Sång i allmänhet uppgavs medföra flera fysiologiska fördelar. Man använder stora muskelgrupper i bröstkorg och diafragma och man lär sig bukandas. Det sistnämnda medför aktivering av det parasympatiska nervsystemet som har med avslappning, lugn puls och lågt blodtryck att göra.

Hur mycket man påverkas rent fysiologiskt varierar från person till person möjligen med hormonet Oxytocin som en bidragande faktor. I en annan studie mätte mängden av detta hormon hos körsångare. Det framgick då att nivån gick upp när man sjöng tillsammans men inte då körens medlemmar bara umgicks utan att sjunga.

De sista exemplen handlade om personer med olika medicinska problem som dyslexi, afasi och demens. Här fanns också studier som visade att sång och musik kan förbättra funktionen just tack vare att musiken når hjärnan på flera olika sätt.

Text: Håkan Cars, Bild: BWS